2010-05-17

Att bo i en Katalansk by, del 1

Kaffe på terrassen
Gäster i huset

För ganska precis två månader sedan flyttade jag tillsammans med Bàrbara och Aleix in i ett hus i byn El Bruc vid foten av Montserrat ungefär 5 mil utanför Barcelonas centrum. I motsats till många svenskar som flyttar till Barcelona ett tag för att plugga eller jobba så kom jag ner för kärlekens skull. Självklart tyckte jag direkt om staden men i hjärtat är jag mycket mer glesbygdsbo än stadsbo. När förhållandet med mitt ex tog slut hade jag redan startat företaget och bestämt mig för att bo i Katalonien och inte söka mig hem till Sverige igen. Jag hade hittat hem. Däremot kändes det väldigt konstigt att flytta in i en liten lägenhet eller hyra ett rum i Barcelona när jag jobbar hemifrån och nästan dagligen söker mig ut till de upplevelser jag förstått att jag är beroende av. Så istället sökte jag reda på ett hus i den finaste byn jag sett i närheten av Barcelona och hyrde det. Här trivs jag otroligt bra!

Att bo i en by såhär utanför metropolen Barcelona är väldigt, väldigt annorlunda mot det Barcelona det som de flesta svenska turister ser. Lugnet när vi äter frukost med fågelkvitter, hur syrenen blommar så mycket tidigare än i Sverige, hur vi plockar rosmarin, timjan och sparris vilt i naturen, hur vi kan se löven spricka på vinrankorna, de torra, ljumma vindarna...

Som utlänning hamnar jag också automatiskt utanför mycket av det som som är jobbigt och krångligt för andra katalaner. Jag har helt enkelt en riktigt trevlig smekmånad i min relation med Katalonien för närvarande! Även om jag måste säga att verkligheten allt oftare gör sig påmind, inte minst i form av byråkrati kring företaget...

Så några observationer:

1. Språket. Jag hör i princip aldrig spanska till vardags. Alla i byn pratar katalanska. Alla mina kompisar pratar katalanska. Så fort folk förstår att jag förstår, även om jag inte pratar, katalanska så är det katalanska som gäller. Självklart byter de till spanska när de ser att jag inte förstår men det är helt klart att ska jag bo här så ska jag lära mig katalanska. Så i juli börjar jag en kurs i staden Igualada. Till dess ska jag hunnit lära mig mycket mer! Tyvärr så känns både uttal och meningsbyggnad lite krångligare än på spanska. Det är flera ljud som jag inte ens kan klämma ur mig, till exempel att på ett naturligt sätt få in rullande R i mitten av ord, uttalet av dubbel-L eller hur f-n staden Manresa egentligen ska uttalas... Men det löser sig väl.

2. Gas/kniv/skrot-bilen. Första dagen vi flyttade in insåg vi att vi inte hade gas till vårt kök. Vi lurade snabbt ut att den stora gasflaskan som står utanför huset var tom. Vi knackade på hos grannen och lånade en liten reservflaska. Så dagen efter städer vi på övervåningen när vi hör ett tutande ute på gatan. Går ut och ser en lastbil full med gasflaskor sakta köra genom byn. Jag skriker för full hals "HALLÅ!". Chauffören pallnitar och försöker förstå var jag står. Vinkar till honom och tecknar att vi vill ha två stora flaskor. Springer ner och kånkar sedan ut gasflaskorna till lastbilen, betalar 22,50 € och har sedan gas för ett par månader. Detta sker tydligen varje torsdag eftermiddag. En annan dag plingar det konstigt utanför huset och Bàrbara frågar om jag vet vad det är för något. Eh? Jo, det är knivslipar-bilen. Jahapp, tydligen så kör någon människa runt i byarna, plingar på en klocka och så ska man per automatik förstå att nu är det knivsliparen som kommer. Ytterliggare ett fint erbjudande från en företagsam lastbilsägare, som åker runt med stora högtalare på taket, är att de hämtar upp gamla kylskåp, möbler och liknande som de sedan säljer till någon skrothandlare. Förmodligen finns det än fler lastbils-burna erbjudanden som passerar förbi som jag kommer upptäcka eftersom. Vilket leder till nästa punkt, nämligen...

3. Multi-affärer med konstiga kombinationer. Vad sägs till exempel om tidningsbutiken här i byn som låter en femtedel av butiken vara en bygg/VVS-butik? Eller om skobutiken som bakom disken kränger patroner till bläckstråleskrivare? Jag har faktiskt ingen aning om hur jag ska förstå var jag hittar vad. Om det inte var så att någon vänlig människa berättade att skobutiken säljer bläckstrålepatroner HUR skulle jag då någonsin förstått det? Ska bli kul att se vad nästa fina butikskombination är.

4. Djur i restauranger/barer/matvarubutiker. Jag har fortfarande inte förstått om ägarna till den lilla supermarketen i huset bredvid vill eller inte vill ha någon av sina 6 katter inne i butiken.

5. Hur få personer som har allergier. Alla blir här väldigt förvånad när jag frågar om någon inte äter eller tål något. Hemma i Umeå var det alltid ett jäkla pusslande för att få ihop en acceptabel vegan/vegetarisk/alergi-vänlig-middag så fort man var mer än 5 personer.

Jag får nog nöja mig här med mina första observationer. Självklart har jag många, många fler som jag ska försöka skriva ner då och då. Förmodligen kommer jag tycka det är riktigt kul att läsa mina oskyldiga observationer när jag om några år är en av byborna. För här vill jag stanna!

Vill ni komma ut och besöka byn jag tycker så mycket om och berget Montserrat som jag älskar? Gör gärna det!

3 comments:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv

Gadgeten innehöll ett fel

Bloggintresserade

Kontakt

Pär Lindholm

Twitter: utomjording
Skype: parlindholm
Telefon: +34 649105141
Mail: par@activespain.se
Webbsida: Active Spain

  © Blogger templates The Professional Template by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP